Svåra förutsättningar för budgetstöd i Nicaragua

Sten Ström

-    Fattigdomsminskning, det var det allt handlade om egentligen. Det är ju det generella budgetstödets viktigaste prioritet säger Sten Ström som jobbade som ekonom på ambassaden i Managua åren 2005 - 2008.

Sverige var det första land som gav generellt budgetstöd till Nicaragua, år 2002. Det innebar att Sverige gav pengar till Nicaraguas statsbudget för att stödja Nicaraguas egen plan för fattigdomsminskning. Idén med budgetstöd är att det är utvecklingslandet som ska ta ansvar för sin egen utveckling och fattigdomsminskning. Givarlandet bestämmer därför inte exakt vad mottagarlandet måste satsa pengarna på, bara mottagarlandet använder pengarna för att genomföra sin fattigdomsplan. Givarna och mottagarlandet kommer istället överens om vilka principer som mottagarlandet måste uppfylla för att få pengarna.

Sverige blev en föregångare för budgetstödet i Nicaragua och inspirerade andra givare att börja med den nya stödformen. År 2005 bildades en budgetstödsgrupp som bestod av flera internationella givare och Nicaraguas regering. Gruppen kom överens om en gemensam process för budgetstöd som också innehöll vissa grundläggande principer för stödet. De viktigaste principerna var att Nicaragua skulle arbeta för att minska fattigdomen, ha ett oberoende rättssystem, en makroekonomisk stabilitet, bedriva ett statligt antikorruptionsarbete och respektera de mänskliga rättigheterna.

2006 gjordes en utvärdering av budgetstödet till Nicaragua . Den drar slutsatsen att budgetstödet var ett bra sätt att stödja Nicaragua på men att det var för tidigt då att säga om budgetstödet minskade fattigdomen i landet. Vad som säkert kan sägas är att Sveriges pengar gick till att förstärka Nicaraguas statsbudget och därigenom landets fattigdomsplan.
Sten Ström berättar att det var svårt att mäta utvecklingen i landet, speciellt fattigdomsminskningen.

-    Det man egentligen vill veta är svårt att mäta och därför får man hanka sig fram med andra halvbra indikatorer som till exempel mödradödligheten som hälsoministeriet hade statistik över. Den mäter egentligen inte det man helst vill veta, men den går i varje fall att mäta.

Sverige har gett bistånd till Nicaragua i 30 år men Sten berättar att just budgetstödet gav Sverige en unik möjlighet att diskutera frågor med regeringen som Sverige ansåg vara viktiga för utveckling, som till exempel mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet. Utan budgetstödet hade detta inte varit möjligt. För ”vanliga” Nicaraguaner verkar det däremot inte lika viktigt hur Sverige gett bistånd, utan det faktum att Sverige har varit på plats så lång tid har gjort oss till ett land som många känner till. Sten fortsätter;

-    Jag uppfattade att många personer som jag träffade på gatan uppskattade Sveriges roll och jag blev väldigt stolt över det faktiskt. För många människor var Sverige viktigt, men då spelar det egentligen ingen roll om vi pratar om budgetstöd eller att vi skulle ha gett pengar för att bygga ett sjukhus.

Kritiker menar att givarländerna ibland ställde för höga krav på Nicaragua att leva upp till de mål som låg till grund för att givarna skulle betala ut pengarna. Det handlade om specifika indikatorer men också mer generellt om de gemensamt avtalade grundläggande principerna för budgetstödet, bland annat respekten för mänskliga rättigheter och ett oberoende rättssystem. Det var dock inte tydligt vad som skulle hända om Nicaragua inte uppfyllde kraven och om  givarna inte betalade ut pengarna som de hade planerat blev det svårt för regeringen att genomföra sitt arbete. Sten håller inte med om att givarna ställde för höga krav, han säger:

-    Nej det håller jag inte med om därför att det var regeringen själv som satte upp de mål och indikatorer som vi skulle följa. Det var inte vi som gjorde det och aldrig vid något möte som jag var med på försökte vi pressa regeringen att gå snabbare fram.
År 2007 bestämde sig Sverige för att sluta ge budgetstöd till Nicaragua. Sverige hade då under de senaste två åren sett en negativ demokratisk trend i Nicaragua. I oktober 2006 beslutade Nicaraguas nationalförsamling att totalförbjuda abort även när kvinnans liv är i fara. Sverige såg detta som en allvarlig kränkning av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter och försökte få beslutet uppskjutet till efter presidentvalskampanjen, men det var redan för sent och lagstiftningen finns fortfarande kvar. Nicaragua hade inte heller levt upp till andra åtaganden som ingick i de grundläggande principerna för budgetstödet. Revisionen av statsbudgeten hade inte genomförts enligt Nicaraguansk lag och högsta domstolen blev allt mer politiserad och korrupt.

År 2007 publicerades också en hushållsundersökning som görs vart femte år i Nicaragua. Den visade att fattigdomen inte hade minskat sen förra undersökningen. Snarare hade klyftan mellan rika och fattiga ökat något.

-    Både Sverige och övriga givare blev besvikna på att fattigdomsminskningen inte gav resultat. Fattigdomen i Nicaragua minskade inte som vi hade hoppats och vi tyckte nog att Nicaraguanska regeringen kunde ha gjort mer, säger Sten Ström.

Hushållsundersökningen blev ytterligare en orsak till att Sverige tog beslutet att avsluta budgetstödet. Beslutet grundade sig på en gemensam analys i budgetstödsgruppen men övriga givare bestämde sig i det skedet för att fortsätta med stödet.
I slutet av 2008, efter kommunalvalen i Nicaragua, fryste dock alla de andra givarna också sina budgetstöd till landet. Det förekom omfattande valfusk och all internationell valövervakning var förbjuden. Det nytänk som Sverige var med och startade år 2002 har nu helt stannat upp.

Vad är budgetstöd? – sex frågor om budgetstöd:

http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Tanzania/Program-och-...

Från Regeringskansliet om utvärderingen:

http://www.sweden.gov.se/sb/d/2581/a/64358