Sí Mujer sätter jämställdheten på kartan

Kvinnorättsorganisationer som kritiserar bristen på kvinnors rättigheter och den hårda abortlagstiftningen har fått allt svårare att verka.
– Alla vi som uttalar oss offentligt löper stora risker, säger Ana Maria Pizarro, som leder organisationen Sí Mujer. Men vi fortsätter kämpa, demonstrera och publicera våra åsikter. 

Organisationen Sí Mujer arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och försöker bland annat att nå ut med sexualundervisning och förebyggande information om hiv. Till arbetet hör också att skapa opinion och publicera rapporter. 

Bristen på mödravård och illegala och osäkra aborter är en vanlig dödsorsak i Nicaragua, speciellt efter regeringens beslut att kriminalisera all slags abort år 2006. Nicaragua har nu världens striktaste abortlagstiftning.  

Ana Maria Pizarro, som är gynekolog, arbetar bland annat med att ta fram statistik över landets mödradödlighet och hävdar att regeringens officiella siffror är alltför låga och inte stämmer överens med verkligheten. 
– Vi kämpar för att rätten till abort ska återinföras. Det är framförallt de fattiga kvinnorna som drabbas av den strikta lagstiftningen och vi arbetar för att kvinnor inte ska dö som en konsekvens av landets lagar. 

Men organisationer som kritiserar den strikta abortlagstiftningen har fått allt svårare att verka. Ana Maria Pizarro har själv utsatts för hot och trakasserier:
– Regeringen har alltid försökt hitta motiv till att stänga vår verksamhet. Alla vi som kämpar för kvinnors rättigheter och uttalar oss offentligt löper stora risker. 

Hon ger ett exempel från 2008 då kvinnorättsorganisationerna CINCO och MAM utsattes för en razzia. Ana Maria Pizarro och sju andra feminister anklagades för korruption och penningtvätt och polisen beslagtog organisationernas datorer och material.

Att biståndet nu fasas ut ställer också till problem, enligt Ana Maria Pizarro. Flera kvinnorättsorganisationer är utan resurser och det är mycket allvarligt, menar hon. Behovet av det internationella samfundets stöd och hjälp är stort.
– Men vi försöker hitta vägar att gå vidare och fortsätta med vår verksamhet. När jag kommer till Stockholm vill jag passa på att tacka för det generösa stödet genom alla år – vårt samarbete har ju en mycket lång historia.

Den 3/6 deltar Ana Maria Pizarro i följande seminarier:

30 år utan ökad jämställdhet?

Revolutionen talade om att skapa den nya människan, men hur mycket nytt har det egentligen blivit för Nicaraguas kvinnor? Hur har jämställdhetsarbetet gått, vad innebär det faktum att Nicaragua har världens hårdaste abortlagar och hur ser våldet mot kvinnor ut i Nicaragua? Vilka erfarenheter kan föras vidare till andra länder och hur ska Sverige kunna fortsätta att stödja arbetet för ökad jämställdhet i Nicaragua trots att det bilaterala samarbetet nu upphör?

”De bara bråkar och ställer till”

Samtidigt som Accra-agendan tydligt slår fast det civila samhällets roll i utvecklingssamarbetet utsätts enskilda organisationer i Nicaragua, men också i andra samarbetsländer som t ex Etiopien, Sri Lanka och Ryssland för ett ökat tryck som ibland övergår till regelrätt förföljelse. Vad hände med intentionerna i Accra-agendan och varför uppfattar de styrande små organisationer som ett så stort hot?