Civilsamhälle och organisationsutveckling

Sedan några år har begreppet civilsamhälle slagit igenom och innefattar inte bara de mer traditionella folkrörelserna, utan även stiftelser och ett flertal andra aktörer i samhället. Exakt vad som ingår och inte finns det naturligtvis olika uppfattningar om. Organisationsutveckling har under lång tid varit ett begrepp för att stödja ett bättre - i slutändan mer demokratiskt - och mer transparent funktionssätt inom olika sorters institutioner och organisationer. Organisationskulturen i Sverige och Nicaragua uppvisar många likheter, men också en hel del skillnader. Efter FSLN valförlust 1990 uppstod en rikhaltig kultur av organisationer, stiftelser och institutioner av olika slag. Många av dem som under 1980-talet arbetat inom staten fann inte någon plats där längre och civilsamhället just blev en ny arena för politiska och sociala aktiviteter. De svenska enskilda organisationerna hade också under 1980-talet arbetat med direkt stöd till statsapparatens olika delar i Nicaragua och omorienterade nu sitt intresse mot organisationer i civilsamhället. Under rubriken Utfasningen finns en lista över svenska enskilda organisationer som idag är aktiva i Nicaragua. Enskilda organisationer har spelat en viktig roll i samarbetet mellan båda länderna, framförallt inom ämnen som mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen och barn och ungdomars rättigheter. Det civila samhället har frammanat konkreta resultat i fråga om rättsordningen och förändringen av samhällsattityder. Sverige medverkar, tillsammans med andra bidragsgivare, till finansieringen av gemensamma fonder till förmån för civilbefolkningen; Fonden för Jämställdhet Mellan Könen, Sexuella- och Reproduktiva Rättigheter (FED) och den Gemensamma Fonden för Stöd till Civila Samhället för Demokratisk Samhällsstyrning i Nicaragua. En del av samarbetet mellan civila organisationer i Nicaragua och Sverige kommer att fortlöpa även efter att det bilaterala samarbetet avslutats i Nicaragua.